Thente skapar motsättningar som inte finns. Om bibliotek, böcker och sociala medier

Läser med förvåning Jonas Thentes artikel i Dagens Nyheter om seminariet Sociala medier och bibliotek  som ägde rum på årets bok- och biblioteksmässa och där jag var en av deltagarna i panelen. Jag vill poängtera att jag inte är kritiskt gentemot paneldebatten i sig. Tycker att den var nyanserad och intressant men vi skulle kanske haft en bättre röd tråd mm. Högskolan i Borås återger en bra bild av vad som framkom på seminariet. Jag ställer mig däremot något frågande gentemot Jonas Thentes artikel och vill klargöra mina ståndpunkter.

Thente säger att”Bibliotekarierna snackar hellre Youtube än böcker. Samtidigt knyter nätaktivisterna sina nävar för att försvara biblioteken.”Thentes slutpoäng lyder följande: ”Han (=Rasmus Fleicher) och alla andra riktiga nätaktivister är ju väl medvetna om att internet med alla dess applikationer är en dvärg, som står på en jättes axlar: den mänskliga tankens och kunskapens långa, långa historia.”

Hans poäng är sann och riktig och jag tror att ingen av oss som jobbar på bibliotek motsäger sig det, som Thente säger det behövs ”Riktiga bibliotekarier som kan ge personliga tips om böcker och annan information.”

För mig är bibliotek så mycket mer än att bara vara en mötesplats och en plats för skönlitteratur och böcker. Det finns en mängd olika sorters bibliotek och där böcker inte är i fokus utan lärandet, informationssökningsprocesserna och medier i många olika sorters format.

Webben, sociala medier, web 2.0, internet eller vad vi nu ska kalla det för ger oss verktyg,  information, oändliga kommunikationsmöjligheter och nätverkande. Till exempel för omvärldsbevakning, nätverkande, kunskapsinhämtning, viral marknadsföring, synliggörande, ge instruktioner, vägledning, virtuellt referensarbete, läsfrämjande arbete, tagga lärresurser, tillgängliggöra information och kunskap, kommunicera och inbjuda till delaktighet för bibliotekens användare och erbjuda mobila bibliotekstjänster mm.

Vi ska inte använda sociala medier, internet bara för att. Vi ska som bibliotek ha strategier och policys för hur och varför vi gör vissa saker. Vi ska inte skippa böcker och läsfrämjande arbete. Anna-Stina Axelsson säger så klokt ”Thente skapar motsättningar som inte finns. Om bibliotek, böcker och sociala medier” Tack för att jag får låna dina ord i min rubrik. Vill avsluta med Joakim Jardenbergs (VD på Mindpark.se) ord om att hitta vår plats på nätet.

”Låt tanken få vingar utifrån det vi ser hända runt omkring oss. Kombinera med dina unika förutsättningar….Hur kan ni bli en omistlig del av internet?” http://ow.ly/1RMyC Och för er del (biblioteken) tror jag nyckeln ligger ffa i ordet ”använda”. Principerna för bibliotekens existens ligger så nära det som internet blivit. Jag tror inte ni behöver analysera så mycket, ni har det i ryggmärgen. Gör, testa, experimentera. Och rock on 😉

Cecilia Bengtsson

Var får du din kunskap ifrån?

Rubriken har jag lånat från Natur och kulturs monter på årets bok- och biblioteksmässa. På en vägg hade de ställt frågan och lagt fram post-it lappar så att alla som ville kunde fylla på med sina tankar och idéer.

Jag stannade till och läste på lapparna där det stod olika saker. Ganska många hade skrivit att de får sin kunskap från sin mamma, wikipedia, NE.se och böcker och på relativt många stod det bibliotek eller bibblan. Frågan om var vi får våra kunskaper ifrån tänker jag är en stor och vid fråga som inte besvaras på en liten post-it lapp men jag gillade Natur och kulturs initiativ eftersom bok- och biblioteksmässan till så stora delar handlar om kunskap, information och förströelser. Det handlar om källor/litteratur i olika format, digitala och tryckta i en enda skön blandning. Biblioteken är en av de som förmedlar och tillhandahåller information, kunskap och litteratur.

Men vad är egentligen kunskap? Jag hade möjlighet att få lyssna på Peter Gärdenfors. Han är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Under ett seminarium talade Gärdenfors om drivkrafterna att lära, var lärandet sker och hur. Gärdenfors stolpade upp tre saker som motiverar oss att lära.

1. Nyfikenheten ska hållas vid liv och genom människors egen drivkraft får vi motivation.

2. Människors kan själv känsla är viktig – att det finns en känsla av kompetens.

3. Och att det finns möjlighet till kontroll över sitt eget lärande.

Gärdenfors talade även om att vi lär av varandra och i samspel. Det är viktigt att ta vara på ömsesidigheten. Han talade också om kraften i berättandet och berättelser och att våra hjärnor och minnet är gjorda för berättelsens struktur – lärare som är goda berättare förmedlar kunskaper och information som eleverna minns.

Det är skillnad mellan kunskap som enligt Gärdenfors handlar om att kunna fakta medan förståelse handlar om att se sammanhang och mönster. Ha kunskap och tillämpa den. Vad tänker du om var du få din kunskap ifrån och vad är kunskap för dig?

Jag tänker att lärandet sker överallt, det är lustfyllt, forsar fram och det är bara att ta för sig. Jag får kunskap ifrån många olika håll men mest genom samtal med olika människor.

Peter Gärdenfors     Fotograf: Cecilia Bengtsson

Besök på Kista Idea Lab – ett mobilt bibliotek

I förra veckan hade  jag äran att få besöka Åke Nygren på Kista Idea Lab tillsammans med Per Falk från Nacka Gymnasium. Kista Idea Lab är beläget i ett hus tillsammans med en massa andra spännande verksamheter t.ex. DAC (digital art center) och just samverkan, nätverkande och gränsöverskridande projekt är ett av ledorden för verksamheterna. På deras hemsida står det följande:

”Vårt bibliotek vision för framtiden är en hybrid en: det är både fysisk och digital, och det är mobil. För oss det mobila biblioteket är om flexibelt anpassningsbara biblioteksservice till dig

– Med hjälp av alla typer av mobila digitala enheter (mobiltelefoner, e-läsutrustning, tabletter, iPads etc)

– Av mobila bibliotekarier som tjänstgör du på olika (oväntade) platser, både inom och utanför den fysiska bibliotekets väggar, exempelvis kulturella och teknologiska evenemang, festivaler, konferenser, formell och icke-formellt lärande evenemang, köpcentrum, kaféer, på jobbet … nästan någonstans riktigt.”

Jag bär med mig många insikter, nya tankar och idéer efter besöket och tankar om KitchenBudapest mm. finns….

2010 års bok- och biblioteksmässa ur mitt perspektiv

– Aha, så du har varit på bokmässan, har du köpt många signerade böcker?

– Nej, svarar jag, inte en enda.

– Vad har du gjort då?

– Jag har nätverkat, deltagit i två paneldebatter, varit i skolbiblioteksföreningarnas monter och försökt fånga tendenser.

– Oj, det låter som att mässan är mångfacetterad?

– Ja mycket, blir mitt svar.

Jag i paneldebatten om skollagen och skolbiblioteket som NSG anordnade. Bredvid mig sitter H. Ängmo, överdirektör på Skolverket och G. Herdenberg från KB.

Ord i mitt huvud efter bokmässan

Ord i mitt huvud; processer,kunskap/förståelse, inre/yttre motivation, kanskapande, bildning, förändring, värdenätverk & Afrika.

Middagskonversation om att kunna läsa

Följande konversation utspelade sig hemma hos oss idag:

Snart femåriga dottern säger till sin pappa:

– Nu läser jag SMÖR, SALT och MJÖLK på alla paket (dottern låtsasläser)

-Mmm säger pappan. Det är bra att kunna läsa.

– Varför då frågar femåringen.

– För att då kan du läsa vad det står när du ska spela TV-spel och så kan du läsa allt som står på flingpaket, mjölkpaket och så säger sjuåriga storebror.

Jag sitter bredvid och ler.

Workshop med Henrik Widaeus 13/9

I måndags hade Ekerö bibliotek en workshop med Henrik Widaeus, chef på pedagogiskt centrum i Södertälje. Hela veckan har jag velat skriva om workshopen men inte vetat hur eftersom Henrik förmedlade så mycket intressant och viktigt. Under tre timmar hade han en dialog med oss om samhällets förändringar, kunskapssyn, skola, skolbibliotek, webben, lärande och framtiden. Jag som har lyssnat på Henrik förut tycker alltid att han är kunnig, pedagogisk, nyanserad, lyhörd och inkluderande.

Ett par dagar efter workshopen är det två saker som gjorde störst intryck på mig. Det ena är att jag äntligen förstår lite mer vad ett rhizom är och hur man kan se på kunskap via rhizom. Enligt wikipedia är ett rhizom en speciell typ av rotsystem som finns hos vissa växter till exempel vitsippor.

Jag hittar följande text på  webben om fenomenet.”Deleuze och Guttari använder sig av rhizomet som ett generaliserat mönster för organisering av alltifrån rötter och människor till idéer och böcker…Vissa menar att internet kan ses som en rhizomatisk struktur.”

Jag tror att ni själv får läsa mer om vad det innebär eftersom jag ännu inte riktigt kan förklara det men det handlar om att se på kunskap på andra sätt än det som vi vanligen använder.

Den andra saken som gjorde starkt intryck på mig är det projekt kring  ”Jorden runt på ett läsår” som pedagogiskt centrum i Södertälje står bakom. Det som gör mig imponerad av projektet är att det genomsyrats av att det är ämnesövergripande, webbaserat och med ett tänk kring lärande med nya sätt att lära, kommunicera, samarbete och som är elevcentrerat. När Henrik berättade om projektet och lät oss bibliotekarier försöka hitta på uppdrag till projektet så fick jag många tankar om hur ett skolbibliotek/skolbibliotekarie skulle kunna vara involverade i detta.

”Projekt Jorden runt på ett läsår är webbaserat och pågår 2010/2011 ”och handlar om att skapa en plattform där barns nyfikenhet inför kunskap kan väckas i kommunikation med andra och förankra kunskapsinhämtningen i verkligheten.” De klasser som vill delta får en egen ningsida och ska hjälpa Daniel att ta sig fram i världen. Han kommer att få olika uppdrag. ”Barnen kommer också att få ta del av mina funderingar kring vacciner, prata om utrotningshotade arter, vad klimathotet innebär och mycket mer…Projektet syftar till att försöka ge barnen och lärarna förutsättningar till att delta i en ansvarsfull pedagogik där uppgifterna som barnen får utmanar dem som grupp att tillsammans genom kommunikation och meningsskapande, tillägna sig kunskap om vår planet.

Praktisk källkritik och säkerhet på nätet

Idag tänker jag på källkritik och säkerhet på nätet. Jag tänker på hur jag ska lära min son att söka säkert på google och särskilt youtubefilmer, förutom alla samtal som vi har när jag sitter bredvid honom och han söker på Harry Potter, Tigrar, Gröna Lund och i hans tycke annat spännande. Att det finns konstiga saker på nätet blir mycket tydligt när han råkar skriva fel eller klickar sig vidare.

Jag tänker på att det i många sagor finns element av vem man kan lita på eller inte lita på. I sagan om Hans och Greta ter sig häxan snäll och vänlig men har en dold agenda när hon sätter Hans i en bur. Kanske kan jag ha sagor som utgångspunkt när jag pratar källkritik med de mindre barnen?

Och så tänker jag på säkerhet för vuxna på nätet. Alla dessa vuxna som använder gowalla eller foursquare så att vi vet var personerna befinner sig och så även sådana som vi inte vill att vi ska veta det…

På medierådet och på kolla källan finns bra material om ovanstående, ska nog kolla och beställa lite material, igen.

Jag konstaterar en sak; samtal utan allt för mycket pekpinnar leder till ett tänk för såväl barn som vuxna. Så låt oss prata källkritik och säkerhet på nätet ofta, invävt i allt annat som vi lär varandra och opretentiöst!

Skolbibliotekariemanifest för 2000-talet

Joyce Valenza har gjort ett manifest för 21st Century School Librarians Och Jude O´Conell gör en analys av manifestet på hennes utmärkta blogg. Jag tycker att manifestet är mycket intressant och ska försöka fördjupa mig i det så småningom.

Såhär skriver Jude O`Conell om manifestet:

”In her roundup of indicators of what a 21st century librarian is involved in, she covers:

• reading
• the information landscape
• communication, publishing and storytelling
• collection development
• facilities and physical space
• access, equity, advocacy
• audience and collaboration
• copyright, copyleft, and information ethics
• new technology tools
• professional development and professionalism
• teaching and learning, and reference
• into the future (acknowledging the best of the past)

This article is a must-read – and a wonderful ready-made tool for anyone planning directions within their school.  Use this article as a springboard for developing an innovative vision and creative response to the learning needs of our students.

If that was not enough, an amazing presentation has also hit the intrawebs – from Lyn Hay at the School of Information Studies at Charles Sturt University. In her presenation you will find a huge amount of information and ideas to stimulate your thinking.

My favourite is the iCentre!

Lyn explains the core business of the iCentre:

• inquiry learning, immersive learning
• information fluency > transliteracy
• explicit instruction
• pedagogical fusion – integrating and aligning information, technology, people, instruction
• customised ‘i’ support for students, teachers, school administrators and parents
• learning innovation
• information leadership
• development of students as independent, informed digital citizens”

Hunger efter ord och berättelser

Sedan den dagen jag lärde mig läsa har jag slukat ord. Hungrat efter berättelser, läsupplevelser, ord och äventyr. Glupskt har jag kastat mig över böcker, lånat travar, läst, försjunkit i världar och rest i mitt inre och i stora världar. Ord, språk och berättelser har berikat mig.

Ju äldre jag blir desto mer kan jag stanna upp och njuta av orden, meningarna och vad de innebär. Läser inte längre lika hungrigt. Kastar mig inte över böcker. Är förnöjsam med mindre.

Betraktar min son, han vill alltid att vi ska läsa mer, läsa längre och gärna spännande och fantasifulla berättelser. Han är mycket bra på att hitta på egna berättelser. Bilden illustrerar en saga som han hittat på och målat. Jag är en stolt mor!

”Berättelsen handlar om två personer som tar sig in i en grotta för att ta skatter. De ser en annan person som är stor och ond. Då dödar han den ena och den andre gode som försöker vinna över den onda fortsätter kampen. Draken finns där och han vaktar skatten”