Hittar denna lilla dikt i en bok, läser och njuter;
Bara där finns du resten kan kvitta Du. Där Enkelt som en grankotte -hoppfullt som ett stryktips, inga garderingar behövs Men du, du behövs Och du och du och du
Bengt Berg, Över isen
På tisdag den 27 april är det dags för Barnlitteraturen – en valfråga! I inbjudan står det ”Vem har ansvar för att barn och ungdomar får tillgång till litteratur – föräldrarna, skolan, staten och kommunen eller ”marknaden”? Med start kl. 18 diskutera denna fråga av ledande politiker på kulturhuset i Stockholm. http://ow.ly/1CCPg Jag hoppas och tror att jag kommer att kunna delta på detta evenemang.
Min fasta övertygelse är att barn har stor glädje av litteratur. De berikar livet på så många sätt. Men utan att vi bjuder in barnen, lyssnar till deras upplevelser och tar tillvara på TV-spel, dataspel, TV, Internet och animationer etc. som är en del av barn och ungdomars vardag så skapar vi inte maximal läslust.
I mitt arbete som skolbibliotekarie är det en viktig uppgift att motivera barn och ungdomar till att läsa. Det allra bästa sättet att hjälpa dem tycker jag är att låta eleverna tipsa varandra. I veckan hade jag en underbar lektion med elever i år 4, följande utspelade sig: ”Vi samlas, jag ber eleverna berätta om bra berättelser. En börjar med att berätta om ”Percy Jackson född till hjälte”, boken har även filmatiserats och två elever har sett den. Boken och filmen har många inslag av grekisk mytologi. Jag visar var böcker om mytologi finns i bibblan. Sedan vill en annan elev berätta att hon sett Alice i Underlandet på film och jag plockar fram boken och boken om Alice i verkligheten. Vi börjar prata om böcker som blivit till film (vilket är många den senaste tiden och många tänker på Harry Potter som de flesta både läst och sett) På ngt sätt kommer vi in på Trollkarlen Merlin. Jag tar tillfället i akt och berättar kort om Arthurlegenden. En elev kommer på att Merlin är med i ett TV-spel som han spelat men han minns inte vilket. Då säger en elev som varit tyst – jag har också läst en bra bok den heter ”Min storebror Robin” och vips så har vi ett samtal om syskon och vänskap och böcker som liknar Min storebror Robin t.ex. ”Inte bara tennis”. En elev berättar att den tycker att det är svårt att hitta någon bra bok. Jag ställer lite frågor till eleven för att få lite info om ungefär vilken genre som kan passa. Tillsammans i klassen föreslår vi olika böcker. Så löper dialogerna på. Jag försöker få alla att säga något och när det är 7 minuter kvar så måste vi avsluta så att eleverna hinner låna och återlämna. En underbar lektion där läsglädjen och elevernas egna reflexioner och tipsande står i fokus. Och eleven som hade svårt att hitta något valde till slut en ny bok om Frankenstein med spännande illustrationer.
Så på frågan ”Vem har ansvar för att barn och ungdomar får tillgång till litteratur – föräldrarna, skolan, staten och kommunen eller ”marknaden” vill jag säga att föräldrar, förskola, skola, bibliotek, bokförlag mm. har ett ansvar att ge våra barn och ungdomar rika språkvärldar och tillgång till litteratur. På olika sätt kan vi se till att det säkerhetsställs men glöm inte bort att fråga barn och ungdomar om deras berättelser och textvärldar!
Illustration: New York Public Library Visual Materials / Lantern Slides / Branch Libraries / Extension Division / Public schools and Work with schools (more info)
Kristina Alexanderson http://www.kristinaalexanderson.se/?p=2693 skriver i sitt senaste blogginlägg om den dag som sociamediapedia.se anordnar den 11 maj. Olika personer kommer under 180s berätta vad sociala medier betyder för dem. På hemsidan skriver de att ”syftet är att samla kunskap om sociala medier och att diskutera hur sociala medier används nu och i framtiden.”
De senaste året har jag tagit mig an sociala medier alltmer och upptäckt dess alla fördelar. Sociala medier ger mig så mycket och på olika plan. För mig innebär sociala medier en enormt stor skattkista.
Att vara aktiv i olika sociala medier ger mig:
– informellt lärande
– omvärldsbevakande
– feedback
– nätverk & kontakter
– kommunikation
– medveten och omedvetet synliggörande av mig och det som jag arbetar med.
– tillfällen till reflexion
– gemenskap
– vidgade vyer
– nyhetsbevakning
– ökad professionalitet i mitt yrke
– möjligheter till en förändrad undervisning och annan syn på lärande inom skolbibliotek
Nya världar och kontakter har således öppnat sig utan att jag behövt säga: -Sesam öppnar dig. Allt ligger bara framför mig och jag kan ta för mig av skattkistans alla olika guldklimpar.
Mycket återstår dock för mig att erövra. Jag vill använda mig mer av olika webbaserade verktyg i min undervisning t.ex. Bloggar, animoto, Glogster, Voicethread och Storybird mm. Utvecklas som bloggskribent och bli mer strategisk. Jag vill också fortsätta försöka inspirera andra att våga pröva sociala medier.
När jag läser deltagarförteckning för Social-mediapedia-dag inser jag att en stor mängd kompetenta personer, doktorander och veteraner närvarar. Som lekman får jag nog tillräckligt stort utbyte av att följa dagen på håll och via olika sociala medier!
Jag vill tro att barns barndom och uppväxt är något som engagerar gemene man. Vi omges av föreställningar, tankar och åsikter om den goda barndomen. Vår egen uppväxt, mediers bilder av barndomen och allas våra gemensamma tankar och åsikter. Alla har vi ju varit barn. I dagens radiokrönika i DN refererar Clas Barkman till fredagens radioprogram ”Barnen” från i fredags. Programmet handlade bl.a. om barns fritid och begränsade möjligheter att röra sig fritt i samhället.
Som mamma så tänker jag dagligen på hur jag ska kunna ge mina barn en bra uppväxt och barndom. Till stor del kan jag påverka det men det är inte alltid så lätt. Ibland känns det ju viktigt att barnen ska få pröva på olika fritidsaktiviteter och få uppleva många olika saker och visst är det härligt att göra saker med barnen. När jag frågar mina barn om vad de vill göra så svarar de nästan alltid att de vill få göra lite som de själva vill. Idag sa min till exempel -mamma jag längtar till sommaren. Då ska jag springa ut på tomten barfota och plocka jordgubbar och så…
Så på frågan om vad barn behöver är nog frihet, tid att leka, trygghet och kärlek långt mycket viktigare än en fritid fylld av aktiviteter. På svaret vad en bra barndom är och ska vara så finns det inga givna svar. Var och en har sin egen uppfattning och tiderna förändras men om ni skulle fråga mig så har jag nog ändå ett par svar….
Läsplattan framtid och möjligheter har varit det stora samtalsämnet i biblioteks- och bokvärlden den senaste tiden. Såväl senaste numret av Framsidan, http://www.framsidan.net/senaste-numret/ Biblioteksbladets http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/index.html och dagens nummer av Dagens nyheters boklördag granskar det nya fenomenet och visar att tekniken kan få genomgripande konsekvenser, inte minst för biblioteken. Jag läser de som skrivs om läsvanor, läsplattor och dylikt och reflekterar. Johan Svedjedal skriver i DN.
”Gamla medier dödas sällan av nya, utan hittar oftast sätt samexistera eller gå in i symbios.”
Jag tror precis som Johan att medier samexisterar och visst är de viktigt att reflektera över mediesamhällets tekniska förvandling. Att som bibliotek reflektera över förändringarna och hänga med i utvecklingen. Köpa in läsplattor och låna ut, pröva och utvärdera osv. För mig blir dock det ännu mer intressanta frågan hur samhället och människors läsvanor förändras. För det är helt klart så att läsning innebär så mycket mer än att bara läsa text i en bok eller på en läsplatta. Formen i sig är inte så viktig. En bra berättelse överlever och den kan vara textbaserad eller bild, ljud eller animerad osv. Jag efterlyser därför en större debatt om läsningens betydelse och ändrade läsvanor. Bland pedagoger, specialpedagoger osv. hittar jag debatterna och tänket kring läsning och dess framtid. Vikten av att reflektera kring det lästa, vidgade textbegreppet, den interaktiva läsningen och läsningens alla mekanismer. I en artikel i Framsidan reflekterar också Erik Peurell, verksam på Statens kulturråd kring de förändrade läsvanorna. I mitt tycke den mest intressanta artikeln i numret.
På utmärkta bloggen Ömsesidig förståelse gör Per Johansson viktiga och intressanta iakttagelser kring den förändrade läsningen. Bok kontra att läsa på skärm och kopplat till böckernas status mm. http://infontology.typepad.com/omsesid/2010/04/biblioteksideologi-i-ett-digitaliserat-samh%C3%A4lle-del-5.html#comments
Visserligen har bibliotek, skola och bokförlag olika roller kring böcker, läsning och så vidare. Ändå så känner jag att det främsta fokuset måste ju ändå vara läsningens betydelse och framtid och inte tekniken i sig. Eller tänker jag fel?
Se hur dessa små svarta symboler som vi kallar bokstäver lämnar sidorna och sätter avtryck i själen. Olivia Bergdahl
Vilken vecka! Så mycket input, intressanta föreläsningar, blogginlägg och tidskrifter som kommit under veckan. Såhär på fredagseftermiddagen är mitt huvud rätt så fullt. Dags att summera veckan och reflektera över vad jag bör gå vidare med.
1. Framsidan nr 2 2010 handlar om litteraturens nya vägar i ett ständigt föränderligt mediesamhälle. Hur påverkar den digitala utvecklingen ett författarskap? Vad säger förläggarna? Forskaren? Vad kan musikbranschen lära bokbranschen? Många intressanta artiklar att ta del av!
2. Nya numret av lärarnas tidning har inriktning på sociala medier och skola. En mängd olika intressanta personer intervjuas och många bra artiklar att ta del. Jag uppskattar Anne-Marie Körlings krönika mycket och instämmer i hennes reflexioner om vad sociala medier betytt för henne som lärare mm. http://www.lararnastidning.se/
3. NSG publicerade sin kunskapsöversikt om skolbibliotek i veckan. Det är Jenny Henning Ingmarsson som kartlagt vad som i Sverige finns beskrivet och forskat om elevernas skolarbete som det visar sig i skolbiblioteket. http://www.skolbiblioteksgruppen.se/pdf/kunskapsoversikt.pdf
4. Mycket intressant att läsa i senaste nyhetsbrevet från Kolla källan. Där finns också inslaget till inslaget i Rapport & Aktuellt om Skolverkets IT-undersökning och intervju med Kolla källans redaktör: http://kollakallan.skolverket.se/nyheter/nyhetsbrev/publicerat//Nummer_2___16_april_2010.cid26067
5. Apropå vulkanutbrottet på Island fick jag flashbacks från min egen skoltid. Minns hur min lärare i år 5 berättade om ön Surtsey och hur den kom till. Spännande med vulkaner och Island om än besvärligt. På webbplatser i Länkskafferiet finns länkar om vulkanutbrott: http://ow.ly/1yMwc och om Island: http://ow.ly/1yMwd via @länkskafferiet.
6. På tisdagen lämnade bibliotekskonsult Inger Eide Jensen in sin utvärdering av bibliotekslagen och förslag till revidering till Kulturdepartementet. http://www.framsidan.net/2010/04/eide-jensens-forslag-till-andringar-i-bibliotekslagen-klart/
7. I slutet på veckan genomfördes Halmstadskonferensen 2010 Frihet, jämlikhet, facebook – Framtid för folkbibliotek Framsidan rapporterade och twittrade: http://www.framsidan.net/2010/04/halmstadkonferensen-2010-frihet-jamlikhet-facebook/ http://twitter.com/Framsidan
8. Det är alltid intressant att läsa Rickard Gatarskis inlägg: http://www.richardgatarski.com/ Såhär presenterar han sin mötesplats: ”Välkommen till en kreativ konversation. Med ambitionen att designa världens bästa start i livet för dom vi hittills kallat barn.”
9. Det mest intressanta blogginlägget från den gångna veckan är en artikel av Stefan Pålsson skriven redan 2007. Inlägget handlar om David Weinburger som forskar kring hur internet förändrar vårt liv och vår vardag. http://infontology.typepad.com/omsesid/2010/04/digitalt-kaos-och-larande.html
10. Pia Malmberg-Kronvall, bibliotekskonsulent med ansvar för utvecklingsfrågor kring bibliotek och lärandefrågor främst inom grundskola och gymnasium i Kalmar län gör en mycket bra sammanfattning Kungliga biblioteket och skol/gymnasiebibliotek
Så nu kan jag ta helg! Trevlig helg till er alla och tack för all inspiration, kunskap och erfarenheter.
Under ett års tid har jag jagat framtidens skolbibliotek. En mycket lärorik, intressant och viktig resa utan slut. Jag presenterar här de områden som vi måste tänka kring, ta ställning till och konkretisera. En del argument och tankar har jag men hur tänker du? Tar gärna del av dina reflexioner!
P.S Ursäkta att det blev problem med slidesharen här kommer den.
Nu har jag producerat 1000 tweets på twitter, dags för analys! Jag har ju hyllat twitter i ett flertal inlägg och tycker fortfarande att det är ett forum som passar mig bra. Det intressanta har också varit att ta sig över olika trösklar, förstå hur det fungerar och vad de ska användas till.
I början så använde jag twitter nästan enbart för att puffa för blogginlägg och tips som jag hittade på nätet. Skrev en tweet per dag vilket saktade blev fler och fler varje dag. Efter 200 tweets började jag känna mig lite bekväm och jag började delta i diskussioner men med viss osäkerhet. Mellan 200-700 tweets var jag mycket aktiv på twitter. Spenderade mkt tid för att komma in i twitter, läste en del inlägg och artiklar om twitter och pratade med folk om twitter.
Vid 700 tweets kände jag mig etablerad på twitter, var inte längre nybörjare, såg fördelarna och vågade vara delaktig i diskussionerna. Mitt twittrande avtog i viss mån. Upptäckte lite svårigheter t.ex. hur lätt det är att det går för fort, tolka fel och att missförstånd uppstår. Lärde mig också att det går bra att vara ”twitterdetektiv” och iaktta dialogerna.
Sammanfattningsvis så tror jag att det tar ett tag att komma in i twitter och det är inte kvantiteten som räknas i antal tweets utan kvalitén. Blir också mer och mer medveten om vilken oerhörd kompetens som finns på twitter. Känns stort och något att vara ödmjuk inför. Vid 1000 tweets känner jag att min twitterresa fortsätter. Att nätverka, prata med olika personer och få ta del av all spännande forskning, kunskap och erfarenheter via ett forum är magiskt. Jag ser min twitterresa som en läroprocess där övning, mod och reflexion behövs.
Nu ska jag läsa Pär Ströms bok om Sociala medier – gratis marknadsföring och opinionsbildning. Det ska bli intressant att se hur han tänker om twitter och andra sociala medier.
Via twitter får jag nyheten om att Kerstin Thorvall är död. Det ger mig insikter på flera plan. Jag inser att twitter blir allt viktigare för mig i mitt dagliga bevakande av nyheter och aktuella debatter. En hel del av det som jag tagit del av på twitter läser jag om i tidningarna dagen efter mm.
Den andra tanken som slår mig när jag hör att Kerstin gått bort är tankar kring vad hon betytt för mig. Hon har inte varit en författare eller person som direkt haft så stor betydelse för mig. När jag tänker lite extra kring detta så inser jag att hon indirekt ändå är en person som jag på avstånd gillat. För mig framstår hon som en person som vågat vara sig själv, gå sin egna vägar och stått upp för sig själv och sina behov. Dessutom var hennes självbiografiska roman där första delen heter ”När man skjuter arbetare” en mycket stor läsupplevelse för mig för ett par år sedan.
För ett tag sedan kom en inbjudan att skriva om en kvinnlig förebild http://findingada.com/ Sedan dess har jag velat skriva något men inte kommit mig för. Delvis på grund av att jag inte har någon stor kvinnlig förebild. Däremot finns en mängd kvinnor berömda och ickeberömda som betytt nycket för mig i livets olika skeenden (och även en hel del män) Gemensamt för dessa personer är i mångt och mycket egenskaper som att vara sig själv, stå upp för sina åsikter, våga tala om dem och att gå sin egen väg.
Tror att jag ska ta mig an att läsa lite fler böcker av Kerstin Thorvall så småningom.
Jag har verkligen grottat ned mig i tankar kring läsning de senaste dagarna. Det handlar ju om så mycket. Bok kontra dator, literacy kontra transliteracy och läsningens alla olika aspekter.
Det finns ju inte ett svar på mina funderingar och inte heller ett rätt svar men i någon mån så ville jag ändå ta del av all den forskning och kunskap som finns kring läsning och skrivande i ett framtidsperspektiv. Jag skickade ut en tweet på twitter idag om detta och fick b.la. svar av Alistair Creelman som är verksam vid Linnaeus University in Kalmar. Han hänvisar till ett blogginlägg som han skrivit med rubriken Hur nya medier påverkar vår läsning. På ett mycket bra sätt sammanfattar Alistair en föreläsning av Anne Mangen docent vid Lesesenteret om hur våra läsvanor har ändrats radikalt tack vare digitala medier. http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=402485&context
Ett budskap under föreläsningen var att. ”Vi bör akta oss för att inte polarisera denna fråga; det är inte en fråga om antingen skärmen eller boken. Men inom utbildning måste vi bli mer medvetna om olika läsformer och höja studenternas medvetenhet om skillnaderna.”
För mig blir Alistairs en bra sammanfattning av mina senaste dagars grubblerier. Jag känner att jag är på fast land igen. Jag har genom att blogga kring läsning vidgat mina perpektiv, kunskaper och förståelse kring detta.
Tack till er som bidragit och särskilt tack till Alistair Creelman och Anne-Marie Körling som i en kommentar till ett av mina inlägg om läsning kallar läsandet för en kommunikationsakt.
Cecilias tankar 