Brit Stakston, Paulo Freire och digital kunskap

Brit Stakston skriver i ett inlägg Bristande digital kunskap är allvarligt för alla.”vi som gillar digitaliseringen får se till att dels bli bättre på att inkludera i vårt frälsande för en digital samtid dels våga se negativa effekter också.” Det här är mitt bidrag i debatten och jag tänker på Paulo Freire när jag läser hennes ord.

Freires grundtes var vikten av informationskompetenta medborgarna för deras möjligheter att påverka samhällets utveckling. Genom att människor (och särskilt fattiga som Freire uttrycker det) har verktyg för att skaffa sig kunskap och möjligheter att påverka utifrån deras egna förutsättningar erhåller människor empowerment. Metoden att lära är enligt Freire genom dialog med varandra.

När Brit Stakston skriver ”Det är allvarligt att så många ännu inte insett hur mycket makt den digitala kunskapen och förståelsen idag redan ger. Makt över beslutsprocesser och makt över den verklighetsbild vi möter.” ser jag liknelsen med Freire och för mig handlar det precis som Stakston påpekar om att alla ska ha möjlighet till digital närvaro och vara informationskompetenta för att ha möjlighet att påverka samhällets utveckling.

I min vardag som skolbibliotekarie brottas jag dagligen med tankar om informationskompetens och digital kompetens. Skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har ofta förutsättningar och kunskaper inom  källkritik och informationsfärdigheter. Det är en del av vår utbildning och en del i vårt yrke inom biblioteks- och informationskompetens. Vi har också en strävan, viljan och ibland frustration över att få skolan att inse vår potential som skolbibliotek.

Några tankar som jag har om hur vi som jobbar med skolbibliotek ännu mer kan stärka oss för att komma dit vi vill är förslagsvis:

Vi som jobbar i skolan måste förstå, använda och vara delaktiga i olika sociala medier såsom twitter, bloggar, youtube och facebook. Delta i de dialoger som förs och ständigt lära nytt och lära om. Vara medveten om barn och ungas medievanor. Vi måste reflektera och förstå vilka digitala kunskaper som är viktigast i ett informationssamhälle där allt gungar och där alla kan vara producenter av information, bilder och kunskap med mera.

Och till alla pedagoger vill jag säga att ni ska efterfråga hjälp från skolbiblioteket. Tillsammans kan vi minska den digitala klyftan och höja den digitala kompetensen.

För den som undrar så älskar jag sagornas värld, berättelser, ord, texter, dikter och fantasi OCH det finns inget bibliotek som inte erbjuder det, NU och i framtiden. Jag lovar.

”Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor” Paulo Freire

Vad ett skolbibliotek skulle kunna vara…

Häromdagen startade Henrik Widaeus och Joakim Vollert en dialog på twitter kring ”Hur många olika sätt att prata om skolan på kan vi samla ihop på 24 timmar? Tagga med #skoldiskurs på twitter” Under 24 h kom det många tweets på ämnet och dialogerna har fortsätt på facebookgruppen Förändra Skolsverige. Det finns mycket som skolbibliotekarier kan tillföra dialogerna och jag gjorde nedanstående inlägg i en tråd:

  • Skolbiblioteket är en lärandemiljö, en pedagogisk funktion och där skolbibliotekarier och pedagoger samverkar kring elevernas lärande.
  • ‎Skolbiblioteket skulle kunna vara ett laboratorium, en verkstad och en mötesplats såväl fysisk som virtuell. Inte ett bokrum. Inte ett ställe där elever lånar bänkböcker utan en miljö dit eleverna får möjlighet till att utforska, söka, inspireras och lära och där skolbibliotekarier och pedagoger går sida vid sida, hand i hand med eleven och dess lärande.
  • Skolbibliotekets styrkor är goda kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Har koll på olika sorters källor och ett lite annat tänk än en pedagog. I det bästa skolbiblioteken finns det också en plats för teknik. Dvs. att utrustning finns tillgängligt för eleverna och olika möjligheter till att presentera kunskap och information. Att som elev vara medproducent. Dessutom kan skolbiblioteken inspirera till läsupplevelser och läsutveckling i en vidgad textvärld /transliteracy. Vilka medier och mediavanor har eleverna och hur kan skolan fånga upp det? Inte minst kan skolbiblioteket förmedla kompensatoriska hjälpmedel i samarbete med skoldatatateken. Skulle kunna skriva ännu mer kring ämnet men sätter punkt här.

    Kom och var med i dialogerna kring hur skolan kan förändras till en ännu bättre plats för lärande och utveckling! Gå med i facebookgruppen och delta i dialogerna på twitter som nu går under hashtagen #NewDeal

    Gillar också den här bilden och hur den kan kopplas till en framtida skola.

Trotsåldrar

Jag minns en del av mina så kallade trotsålder. Jag upplever mina barns perioder av trots och andra barns protester.

Jag slås av kraften och energin i trotsåldrarna som barn går igenom och jag kan känna igen vissa beteenden. Viljan att får vara med och bestämma, upptäcka att man har en egen vilja och identitet och att rätten till delaktighet är ju grundbultarna till att trots uppstår och behövs.

Det skulle kanske kunna kallas för något annat men jag använder det begreppet här och nu. Jag har spenderat mycket energi, tårar och känslor av besvikelser de senaste åren vid perioder då det varit extra tufft att vara förälder med barn som vägrar klä på sig, gå till förskolan och acceptera det som måste göras.

Visst har jag lärt mig en del, jag har läst böcker, pratat med andra vuxna och försökt hitta lösningar. Att höra andra berätta om deras upplevelser har varit en tröst. Att inte behöva känna sig ensam. Att känna att jag duger som förälder och att jag gör så gott jag kan.

Jag tror därför på att dela med sig av även de svåra stunderna i livet. Vi möts i det mänskliga och inte i det perfekta.

Några saker för att tackla och underlätta trotsperioderna som jag känt gett viss effekt är att kompromissa, inte alltid vara så konsekvent, låta barnet vara med och bestämma, ge mycket kärlek och ha ett visst tålamod MEN framförallt känna att jag duger som förälder åt mina barn. Det är tufft att vara förälder!

Jag tänker också att det är ok att vara arg och protestera så länge det inte handlar om knytnävar, skrik eller annat som förstör för andra.

Tror också att det finns många trotsåldrar i livet! Men störst av allt är kärleken.

BY, NC, SA Old man and child