Jag har en dröm om skolan

Jag har en dröm om skolan och skolbiblioteken.

  • En skola där lärandet och lusten är i fokus.
  • En skola som inte är en fysisk plats utan mer ett tillstånd, där människor finns för att vägleda varandra i lärandets processer.
  • En miljö där alla delar med sig till varandra av sina kunskaper, erfarenheter och idéer.
  • Har skolbibliotek som är en del av lärandet. Och där skolbibliotekariernas informationsrelaterade kunskaper, kännedom om medier och fördelen att ha en relation till  skolans alla pedagoger och elever tas till vara.
  • Erbjuder såväl elever som pedagoger och elever att använda sig alla de möjligheter som web 2.0 har.

Låt oss se skolan som en magisk plats, en miljö där under kan ske och sker. Där mänskligt växande och lärande har hög status, glädje och rikedom.

Annonser

Facebook och jag

Facebook blev min dörröppnare till sociala medier. Jag gick från att vara en iakttagare på webben till att bli en deltagare.

Jag tycker att facebook har en del fördelar (och nackdelar men de tar jag inte upp i detta inlägg) t.ex.

  • Ett enkelt sätt att hålla kontakt med många olika sorters människor.
  • Ett redskap för nätverkande.
  • Ibland en trevlig förströelse särskilt under ledigheter.
  • En kanal att föra samtal och dialoger om olika saker på.

Jag gillar att jag har många kontakter på facebook. Vänner, bekanta, släktingar, kollegor och människor som jag kommit i kontakt med i olika sammanhang. Med en härlig brokig mix av fantastiska människor är det inte alltid så lätt att göra en statusuppdatering. Just nu under sommaren meddelar jag ju mer personliga saker på facebook medan mina statusuppdateringar under terminerna oftare handlar om arbetsrelaterade saker.

Jag tror inte att relationen mellan mitt professionella jag och mitt personliga går att skilja åt på facebook. Framöver ska det bli intressant att se hur facebook utvecklar sig och att följa googles projekt med att utveckla ett socialt nätverk.

Jag ser också framemot att få återuppta mitt twittrandet som jag haft en paus ifrån under ledigheten. Jag gillar twitter skarpt!

Städtankar

Jag går här hemma och städar, rensar och tänker. Jag tänker på livet, hur jag vill ha det och vad som är viktigt. Jag tänker på en massa blogginlägg som jag vill skriva. Jag formulerar inläggen i mitt huvud för att spara alla tankar till ett tillfälle som nu då jag kan sitta framför datorn. Fast så kommer jag på att jag fortfarande har sommarlov och faktiskt varken behöver producera, leverera eller redovisa något än på ett tag. Jag tar istället och sätter mig i solen och njuter och känner livet!

Kommunikation är nästan allt…

Kärleken är störst här i livet, ingen tvekan om det. Kommunikation är nästan lika viktigt tänker jag. Att kommunicera känslor, tankar och upplevelser. Att bjuda in andra till att vara delaktig i mina tankar och att lyssna till andras.

Tystnad är förvisso också viktigt, att lyssna på andra och sig själv.

Det ena utesluter inte det andra men kommunikation inte alltid är så lätt, tyvärr.

Bloggvägskäl

Den senaste tiden har jag funderat över vad jag vill med den här bloggen och varför den egentligen finns till. Det finns många skäl. När jag startade hade jag ett behov av att få blogga om skolbibliotek och lärande mm. utifrån mina filosoferande perspektiv. Jag har skrivit en del inlägg kring detta som jag är hyfsat nöjd med. Samtidigt så känner jag att jag i höst skulle vilja blogga mer kring arbetsrelaterade frågor på en blogg som drivs av mig och mina kollegor och där vi berättar om skolbiblioteken på Ekerö. Vi ligger i startgroparna att starta en sådan blogg och lite policyfrågor etc. kvarstår att tänka kring.

För den här bloggen känner jag att jag vill skriva mer personliga tankar och reflexioner (men inte alltför privat) Jag har därför en stark känsla av att den här bloggen delvis byter lite inriktning framöver. Att bloggen är och förblir viktig känns ganska självklart. Den har blivit en viktig plats och givande att pyssla med. Framför allt är det min egen plats – mitt egna rum med plats för mina tankar och där era kommentarer välkomnas!

Bloggreflexioner.

Den senaste tidens blogginlägg som jag skrivit har varit ganska gnälliga och bloggen har fått fungera som min klagomur. Kanske är det så att ett av mina huvudsyften men den här bloggen är just att få vara rak, naken och ärlig. Samtidigt så blottar jag mig själv och mina tankar, mina frustrationer, skepticism och dåliga tålamod med saker och ting.

Att ha min egen blogg, att få styra över layout, innehåll och annat är som mitt eget rum. Min alldeles egna plats. Min blogg är därför delvis mycket mig själv så det är nog som det ska vara när jag skriver sådant som berör mig just i det ögonblick som jag skriver.

Framöver skulle jag dock vilja vara mer konkret och skriva inlägg som inte är alltför gnälliga!

När musik berättar historier – om dagens allsång i backspegeln

Genom mitt liv så har musik inte varit så viktigt. Jag har inte heller haft som vana att lyssna på musik. När människor frågar vilken typ av musik som jag uppskattar kan jag inte riktigt svara. En sak vet jag och det är att jag berörs av musik som berättar historier, texter som har en mening för mig och som ger mig  större förståelse för livet. Därför så uppskattar jag kvällens allsång på skansen. Artisterna som uppträdde hade valt låtar som berörde mig t.ex. Tomas Di Leva, Oskar Linnros, Salem Al Fakir och inte minst allsången Vem kan segla förutan vind.

Berättelser i alla dess former, vad vore vi utan dem?