Nycklar till nya världar – om twitter

Får en kort fråga på hur twitter påverkar mitt arbetsliv. Ger ett superlångt svar. Sammanfattningsvis har det betytt enormt mycket.

Twitter handlar om kommunikation. Det går ut på att att följa intressanta användare och att olika användare följer en själv. På 140 tecken skriver du  s k tweets och det kan ha en mängd olika syften och innehåll. Genom twitter har du en stor möjlighet till att få inblickar i andra yrken, sfärer och kunskapsområden och dela med dig av dina. Det här inlägget är till er som är nyfikna men ännu inte prövat.

Jag tycker att twitter är utmärkt för omvärldsbevakning  det kommer hela tiden tips på bra artiklar, forskning och webbsidor. Och om det är något som är särskilt läsvärt så göra andra en uppmärksam på det genom s k reetweets och kommentarer. Twitter ger också möjlighet till direktkommunikation med experter, politiker, makthavare av olika slag, kulturpersonligheter, kollegor och intressanta människor. Det gäller dock att tänka källkritiskt, fundera över vem som talar, varför och vem den representerar osv.

För mig och min yrkesvardag har twitter inneburit att jag har fått ett större nätverk som även gynnat min arbetsplats i form av möjligheter till föreläsningar etc. Mitt informella lärande, omvärldsbejakande och förståelse för sammanhang har breddats och ökats och med samma arbetsinsats som tidigare. Nästan varje dag ser jag också det som biblioteksfolk kallar för referensfrågor på twitter. Olika människor vill ha hjälp och frågar om olika saker allt från boktips till behov av artiklar i ett visst ämne.

Mathias Klang kallade twitter i en läsvärd artikel om twitters olika dimensioner för ett cocktailparty, jag gillar den liknelsen och artikeln sätter även fokus på en del av de utmaningar som finns med twitter.

En sak är säker twitter öppnar nycklar till en mängd världar och innebär möjligheter till påverkan, inflytande och insyn. Jag anser också att twitter och andra sociala medier är en del av den digitala kompetensen att ha förståelse för vad det innebär. Läs Brit Stakstons intressanta inlägg om Digitala och analoga värderingar måste mötas.

Recension av Critical Library Instruction: Theories and Methods

I senast numret av Biblioteksbladet recenserar jag boken Critical Library Instruction: Theories and Methods redaktörer Maria T. Accardi, Emily Drabinski & Alana Kumbier.

Ett av bokens budskap är från bokens alla författare är att vi måste frångå traditionerna att utbilda studenterna i färdigheter att kunna söka information och istället implementera en mer djuplodande informationsmedvetenhet i det livslånga lärandet. Läs mer på sid 27-28 i Biblioteksbladet.

Jag tycker att det var inspirerande att få fördjupa mig en bok och att plocka ut väsentligheterna!

 

Skoldatatek + skolbibliotek = sant

Idag uppstod det en intressant dialog om skoldatatek på twitter då Tove Andersson på twitter skrev: ”Yeees! Äntligen kom beskedet vi väntat på. Nu startar vi skoldatatek! Tips och råd mottages tacksamt:)Mitt spontana svar blev ”Integrera skoldatatek med skolbibliotek. Så många vinster och synergier kan uppstå och åstadkommas.”

Nu ska jag försöka fördjupa mina resonemang. Jag ska dock börja med att tala om att i den kommunen som jag arbetar i så har skoldatateket, skolbiblioteken och folkbiblioteken under ett par år samverkat. Det som vi framförallt gjort är att vi vid många tillfällen träffats och fått kännedom om varandras verksamheter och tankar om behov och utveckling. En av de mest gripande stunderna i våra möten var då den ena personen som arbetar på skoldatateket berättade om dyslexi från ett inifrånsperspektiv. Vi förstod vilka svårigheter och vilka stora behov som finns hos fram förallt hos föräldrar för att kunna hjälpa sitt barn men också elevernas känslor och tankar.

Vi har dock i våra verksamheter olika fokus:

Skoldatatek har ju sitt främsta fokus på elever i behov av särskilt stöd och att vägleda till alla de kompensatoriska hjälpmedel som finns med mera.

Skolbiblioteken har alla elever i skolan som sin målgrupp och ska bistå elevernas med informationsfärdigheter, läsutveckling/läsupplevelser och vara en lärandemiljö med mera.

För elever i behov av särskilt stöd så erbjuder skolbiblioteken på Ekerö nedladde titlar från TPB. Antingen i mp3-format eller på DAISY med mera. Kommunen har också ett abonnemang hos inläsningstjänst på läromedel och det är såväl skolbibliotekarier som lärare som ombesörjer nedladdningar etc. Vissa skolbibliotek gör även andra saker i överenskommelser med skolan.  I samarbete med skoldateteket så klargör vi sådana här saker så att vi vet våra ansvarsområden och kan informera åt varandra. Vi håller också på att ta fram en policy för vad folkbiblioteken har för stöd till de föräldrar och elever som söker upp folkbiblioteket och målsättningen är att vi ska säga samma saker till de som besöker folkbiblioteken i dessa ärenden.

Vidare deltar Skoldatateket ofta på de utbildningar som skolbibliotekscentralen inbjuder till kring informationskompetens, sociala medier, muntligt berättande, källkritik och mycket mer.  Skolbiblioteken deltar på de som Ekerö resursteam (skoldatateket ingår där) anordnar.

Vårt samarbete och utbyte oss emellan fortsätter, växer och är viktigt eftersom fokus är på kvalité i elevernas maximala lärande och hjälpmedel finns för de som behöver. På sista tiden har till exempel utbytt generella tankar om skolutveckling med mera. Det finns mer att säga men jag sätter punkt nu.