Om läsningens betydelse för mig

Varje dag funderar jag över vad läsning betyder för mig, för mina elever, mina egna barn och andra människor. Ganska ofta får jag ta del av andras läsupplevelser. Det är magiska stunder tycker jag.  Att få ta del av en bok, dess berättelse, personer och känsla är en sinnlig upplevelse. De ger mig ger lyckokänslor. Jag brukar tacka vattkopper för att jag blev bokslukerska. Det var nämligen så att jag var svårt sjuk i vattkopper när jag var 9 år. Under de veckor då jag var sängliggande så  läste jag mycket. Jag grät mig igenom bröderna Lejonhjärta, fick härliga läsupplevelser genom Millans märkvärdiga mormor och Madicken och Junibackens Pims osv.

 Några av de böcker som jag läste under mn barndom och fortfarande minns.

Innan dess hade dock min mamma gett mig förutsättningarna för att träda in i böckernas väg genom högläsning. Det var härligt att få skapa mina egna bilder i huvudet och särskilt minns jag när hon läste alla böcker i serien som börjar med Mina drömmar stad av P.A Fogelström. Den otroligt levande beskrivningen av staden, människorna, lukterna och livet ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. En annan bok som jag gillade och läste ett flertal gånger under mina ungdomsår är Tur i oturen av Esther Ringnér Lundgren.

Jag tänker på alla de argument som finns för läsningens betydelse och försöker översätta dem till mig själv. Har jag genom alla läsning fått ett rikare språk, en större referensram, högre betyg osv.? Visst kan jag medge att läsningen berikat (och berikar mig) mig på olika sätt men framförallt jag blir lycklig av att sjunka in i andra världar, känslor och verkligheter. Att läsa gör mig hel!

Idrottstjärnor uttalar sig

Ibland på kvällarna när barnen somnat ser jag gärna på TV en stund. Helst något som berör mig och gärna inte sportprogram. Idrott i alla ära men ofta hetsar jag upp mig över något. Till exempel; varför säger många idrottsstjärnor när de ska uttala sig om sina prestationer eller mindre bra prestationer man istället för jag? T.ex.”man vill ju vinna” Vadå man tänker jag.

Nästan varje dag hittar jag också exempel i tidningar på idrottstjärnor som talar i mantermer istället för jagtermer. T.ex. Marcus Hellner, skidåkare och som i Expressen från 100106 säger följande i intervjun ”Du slutar trea – vad säger du om det? – Det var bra. Klart man vill vinna, men det viktigaste var att hålla en lucka bakåt. Inför sista dagen gäller det att ha så många sekunder som möjligt. Hade man velat gå för seger hade man kanske gjorde på ett litet annat sätt i slutet av loppet http://www.expressen.se/sport/1.1835956/hellner-trea-efter-stark-insats

Jag är djupt imponerad av alla idrottstjärnor som tränar och satsar så hårt. Men varför säger så många man istället för jag?

Jullovsläsning

I mitt arbete som skolbibliotekarie läser jag mycket barn och ungdomsböcker under terminerna. Loven vill jag därför ägna åt vuxenböcker. Jag fick höra talas om boken Revolutionary Road av Richard Yates (1926-1992) och blev nyfiken. Vanligtvis läser jag snabbt, skummar och fuskar en hel del. Revolutionary Road krävde dock långsam, noggrann och eftertänksam läsning. Jag gillade det och handligen i boken berörde mig. I wikipedia går det att läsa följande om bokens handling

” I Connecticut under mitten av 50-talet lever April och Frank Wheeler, ett ungt, framgångsrikt par som bor med sina barn i en förort. Men under den polerade och självsäkra ytan bubblar frustrationen hos dem båda. Övertygade om att de vill ha ut mer av livet än sina medelmåttiga grannar, bestämmer paret sig för att flytta till Frankrike, där de hoppas få utlopp för sina mer konstnärliga sidor.”

Jag tyckte om att få läsa om relationerna, kommunikationen mellan paren och vardagens repetivitet. I de små händelserna sker det nämligen mycket, under ytan. Boken lämnar kvar många avtryck hos mig. Nu återstår att se om jag även kommer att se filmen http://www.revolutionaryroadmovie.com/intl/se/

Om det lustfyllda lärandet…

Jag funderar en hel del över lärande. För mig är lärandet en ständigt pågående process i min vardag. Så här beskriver Åsa Moberg hur hon ser på lärande i boken ”Lustpunkten – En bok om inlärning utan utbildning” Jag tycker att det är en underbar beskrivning:

”Kunskapen är som ett frö som vid någon tidpunkt slagit rot i huvudet. Det går inte att leva utan att lära sig saker, det är en njutning och ett privilegium att inhämta kunskap. Är det så att människor först ska lära sig en viss trist kunskapsmassa och först när den är inlärd är det tillåtet att gå vidare med den, erövra den och leka med den som en lustbetonad konturslös massa? Kunskap är bara att ta till sig, den forsar fram överallt och väntar på att bli infångad!

Klart ledarskap!

En av de böcker som jag läst och påverkat mig mest är Klart ledarskap av G. Bushe. I boken presenteras modeller och tankegångar kring hur man kan få ett klart ledarskap och en medveten kommunikation. För mig personligen var det omvälvande att läsa och få insikter i allt som försiggår på en arbetsplats och i andra sammanhang. Och att så mycket tid och energi går åt till alla sörjiga relationer som uppstår. Enligt Bushe uppstår sörjiga relationer när människor inte talar utifrån sig själva, eller lindar in budskapen så att de blir otydliga. Ett enkelt exempel på detta är skillnaden mellan att tala utifrån ”jag” eller använda sig av ”man” ”Jag vill gärna göra den uppgiften” jämfört med ”man vill gärna göra den uppgiften”

En annan nyckel till framgångsrik kommunikation är konsten att lyssna. Enligt Bushe så kan man lyssna på tre olika nivåer och han ger handfasta tips på hur alla kan träna sin förmåga att lyssna på olika nivåer. Den metod som Bushe förespråkar är att använda sig av lärande samtal och där är lyssnandet en central del men även att vara ett beskrivande själv, ett medvetande själv, ett nyfiket själv och ett uppskattande själv. Lärande samtal kan alla ha i olika situationer, dialoger och tillfällen. Jag tycker att den här boken innehåller så många kloka ord och tankar. Att tillämpa metoderna är inte helt lätt men jag försöker i vissa sammanhang tänka i de banorna som han förespråkar. Trots att det snart är två år sedan jag läste boken så tänker jag ofta på den.

Kommunikation är verkligen en väsentlig del i våra liv!


Premiär!

Nu är jag äntligen igång med min egen blogg. Jag tror att huvudsyftet med att jag vill blogga är att jag har ett behov av att reflektera över saker och ting.och få en större förståelse för olika saker. Att dela med mig av mina tankar känns helt naturligt. Jag har en del idéer om vad jag vill skriva om men charmen men en blogg som jag ser det är att möjligheterna till spontanitet, att vara adhoc och att skriva om det som fångar mig för dagen.