Den fina linjen mellan sina egna behov och barnets

Töcken. Mina år som småbarnsföräldrar gick ibland i trötthetens tecken. Att leva med barn. Det eviga plockandet, slasket och blasket. Den intensiva, glädjefyllda, långtråkiga, underbara och ibland svåra tillvaron upptog och upptar mig. Alla stunder av glädje med barnen, alla ögonblick av nu.

Och allt i ett och med ett ganska högt tempo. Att lämna hemmet, åka buss, åka bort och vara någon annanstans blev och blir ibland en befrielse, något annat.

Få sitta på bussen, titta ut, tänka och bara vara och med barnen omkring sig. Det var och är skönt och när barnen var bebisar uppskattade jag särskilt när andra pratade, jollrade och såg mitt barn om än för en kort sekund. Och glädjen i att tillsammans med barnet/barnen vidga våra världar, få nya ord och intryck.

Att som förälder ha möjlighet att bejaka sitt behov av ensamhet och egen tid tror jag är en förutsättning för ett hållbart föräldraskap.

2 thoughts on “Den fina linjen mellan sina egna behov och barnets

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s