Jag är en stolt humanist

Jag var 21 år gammal och på väg hem från mitt sommarjobb då jag fick skjuts av kollegans pappa. Han frågade nyfiket vad jag skulle göra till hösten och jag svarade lite svävande att jag tänkt studera och på frågan vad svarade jag humanistiska ämnen. Hmm grymtade pappan och sa att det där kommer aldrig löna sig, humanistiska utbildningar leder varken till försörjning eller varaktiga arbeten. Jag brukar tänka att det var tur att jag inte lyssnade på honom för jag har läst och förkovrat mig i det som jag trodde på och har förutom två veckor i mitt liv (mellan två jobb) aldrig varit sysslolös, arbetslös eller håglös.

Mina studier har virrat hit och dit och med en slutexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag har kastat mig mellan olika ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap men i det som jag har läst kan jag i efterhand skönja en röd tråd. Det har handlat om information,  kommunikation, kultur och lärande mm.  De humanistiska studierna har hjälpt mig att få en större förståelse för vår värld, vår historia, litteratur, språk, religion och vår plats och ursprung i olika kontexter och just den rikedomen bär jag med mig varje dag och på olika vis.

Har jag då nytta av detta i mitt arbete? Svar JA, det ger mig redskap att tänka, förhålla mig och utvecka mina verksamheter. Kunskap och förståelse ger mig trygghet. Jag har en förmåga att översätta/konkretisera teorier och tankar så att det passar mina sammanhang. Jag har en vana att läsa tunga, tjocka texter vilket underlättar min arbetsvardag och gett mig en förmåga att browsa, skumläsa och plocka ut väsentligheterna.

Jag har också i viss mån tagit till mig att använda mig av forskning som finns och som både rör mitt yrke och angränsande. Jag applicerar forskningsresultat på det som jag sysslar med och skapar egen empiri. Jag inser vikten av att vara med i förändringar, ta till mig ny teknik, forskning och nyfiket betrakta omvärlden och jag är rätt så övertygad om att utan mina humanistiska studier hade jag inte utvecklat mitt tänkande, min kreativitet och det egna lärandet.

På frågan om jag bidrar till samhällsnyttan i mitt yrke känns svaret självklart. Jag arbetar med att inspirera och stödja mina kollegor, elever och biblioteksbesökare till lärande, identitetsutveckling, läsupplevelser och att få närma sig sin egen kreativitet och skapande. Och jag känner nästan varje dag att jag gör skillnad, och i dagsläget främst för barn och ungdomars lärande och liv.

Inser att mitt inlägg kanske låter förmätet, jag har mycket kvar att lära, förstå och utvecklas inom men jag har en bas att bottna i tack vare mina humanistiska studier!

Christer Holmqvist guidade skolbibliotek Öst genom Västertorps alla skulpturer i juni, 2011. Vad vore livet utan konst, kultur och litteratur? Foto C. Bengtsson 

2 thoughts on “Jag är en stolt humanist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s