Mer om läsning

Tankarna om läsningens alla betydelser förföljer mig och därför blir det ett till inlägg om detta.

Läsningens betydelser, innehåll och komponentar är väldigt många och jag tror att olika professioner har lite olika ingångar till läsning men med ungefär samma och gemensamma mål. Del vill säga att människor ska erövra och få ett språk, vidgad förståelse för sig själv och andra och möjligheter till livslångt lärande mm. Olika yrkesgrupper fäster oss vid olika saker, ser olika betydelser, nyttor och utmaningar kring läsningen. Mina perspektiv är i mångt och mycket ett skolbibliotekarieperspektiv. Det innebär att jag känner stort engagemang att inspirera eleverna till läsupplevelser. Min drivkraft är att ge alla barn möjlighet till fantastiska historier, berättelser, sagor och världar som berikar deras liv. I andra hand fokuserar jag på att puffa på elevernas läsutveckling, själva avkodandet och läsförmågan. Hitta rätt text på rätt nivå till var och en av eleverna.

I de olika rollerna har jag också lite olika syn texter, böcker och vad vi ska ägna oss åt som skolbibliotek.

För den första rollen tror jag på skönlitteraturens överlevnad och plats på ett bibliotek. De stora berättelserna, klassikerna, vårt kulturarv och andra världsdelars litteratur har betydelse och jag vill att alla ska få möjlighet att  ta del av detta. Om det sedan är en bok, CD-skiva, Mp3 eller läsplatta som förmedlar läsupplevelsen är inte så viktigt.

För den andra rollen när det gäller läsförmåga, avkodning och förståelse så tror jag att vi måste vidga våra roller och perspektiv mycket mer. Se texter ur ett mycket vidare perspektiv och tänka bort enbart böcker. Barn och ungdomar rör sig i så många olika textvärldar. Jag tänker på begreppet literacy och citerar Roger Säljö.

”- Literacy, handlar om mycket mer än att knäcka koden. Att lära sig behärska och använda skriftspråk är en livslång utvecklingsprocess. Det innebär att vi lär oss förstå sammanhang, och kan ta till sig till exempel samhällsinformation, läsa diagram och tabeller, och att vi kan uttrycka oss och argumentera med sådana resurser, berättar Roger Säljö. Ingen blir någonsin fullärd i behärskningen av skrift och skrivande som kommunikationsform. ”

Låt oss ännu mer arbeta och verka som skolbibliotekarier i en vidgad textvärld och samtidigt i viss mån värna om skönlitteratur. Det ena utesluter kanske inte det andra?

Annonser

5 thoughts on “Mer om läsning

  1. Det är den vidgade kommunikationen med allt och alla. Jag ser läsandet som en kommunikationsakt och jag kliver rakt in i texter, bökar runt, frågar, söker, konstruerar, gör mig bilder… och allt detta vill jag givetvis återge dem jag undervisar. Samma mysterium och glädje. A-M

  2. Tack, så bra formulerat av dig. Att blogga får mig att vidga min förståelse och lärande och din kommentar leder mig vidare i mitt tänk. Jag ska se läsandet som en kommunikationsakt och inte en verksamhet eller sysselsättning för sig.

  3. När jag en gång i tiden i mitten av 1990-talet läste barnlitteratur på universitet under den underbara Maria Nikolajeva stod det redan då klart att språket var på väg att bli mer och mer ikoniskt/bildmässigt/symbolberoende… och detta var precis när internet landade i Sverige. De teorier om förhållandet mellan text och bild som Maria förmedlade gjorde stort intryck och fick mig framför allt att sluta att tänka hierarkiskt mellan de två formerna text/bild. Visst finns nån slags poäng i att själv få upptäcka ett författarskaps universum (bilderna/symbolerna/spänningarna), men att ett verk med text/bild på något sätt med automatik skulle förminska/sluta upplevelsen blev efter detta svårt att hävda. Däremot minns jag starkt att Maria med emfas talade om öppna och slutna texter (eller möjligen öppna och slutna strategier att skapa mening kring texter) och att en sluten text var ganska ointressant blev också ganska tydligt. Ett annat starkt minne var begreppet intertextualitet, alltså hur en text aldrig står ensam, utan i sig alltid bär spår och står i en sorts asynkron dialog med andra texter.
    Att utveckla läsandet blir utifrån såna här minnen så mycket mer än att knäcka en kod (och med visst fog finns här också en berättigad oro att detta knäckande av en kod sammanfaller med att texter sluts, bilder marginaliseras, meningsskapande blir till konsensus)… återkommer…

  4. Jag gillar text, jag gillar bokstäver, och tänker alltid att text är bärande i de nya textvärldar som jag möter, men undrar samtidigt om mina elever möter samma världar som jag…

    Spännande…

  5. Tack för era kommentarer Henrik och Kristina. Jag vill ju utmanas i mina tankar och förhållanden till läsning, text, bokstäver och det vidgade textbegreppet. Att få resonera med er är mkt givande och mitt handikapp är ju att jag som bibliotekarie inte har utbildning i hur barn lär sig läsa och skriva! Så min resa om hur jag ska förhålla mig till läsning fortsätter….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s